QR-kodens vara eller icke-vara på museer och besöksmål har under åren debatterats en hel del. Sedan de först lanserades, i början av 2000-talet har qr-koden hunnit vara både ny och het och kritiserad och utdömd. Men under de senaste åren är det som att den har vaknat ur en dvala, mognat och nu är redo att leva upp till sin fulla potential.
Den är artikeln utforskar qr-kodens uppgång, fall och revansch.
Tekniken för QR-koder lanserades i början av 2000-talet. Många museer, som ville vara i framkant med ny teknologi omfamnade den nya tekniken och satte upp qr-koder vid konstverk i sina utställningar. Via qr-koderna kunde besökare snabbt komma åt hemsidor med fördjupande information, fler språk och annat relevant innehåll. Runt 2012 var QR-koder en självklar del av utställningarna på internationella giganter som The Smithsonian, British Museum, The Getty, LACMA, National museum of China med flera.
Men, trots den initiala framgången mötte QR-koderna utmaningar under mitten av 2010-talet. Många faktorer bidrog till deras nedgång, inklusive tekniska begränsningar och bristen på enhetlig användarupplevelse. Många besökare upplevde problem med att skanna koder, och det fanns en ökande kritik mot att de ibland tillförde mer besvär än nytta. Sidorna men refererade till var ofta dåligt anpassade för mobilen, länkarna fungerade inte alltid och många tyckte det kändes osäkert att skanna en kod utan att veta var man hamnade och vilken information man lämnade ifrån sig. Som ett resultat minskade entusiasmen för QR-koderna på museum, och vissa institutioner övergav dem helt.
Men tekniken utvecklas och människors vanor förändras. Ibland tar det bara lite längre tid än man anat för att etablera något nytt. De senaste åren har QR-koderna på museer och besöksmål återhämtat sig och återigen blivit en viktig del av besökarupplevelsen. Mycket tack vare att den de moderna smarttelefonernas kraftfulla kameror och förbättrade QR-läsare som löst många av de tidigare tekniska hindren. Att man inte längre behöver ladda ned en speciell app för att läsa av en qr-kod har gjort det så mycket enklare. I Sverige har antagligen etablerade appar som BankID och Swish starkt bidragit till att qr-koder inte längre möts av misstänksamhet. Museer och besöksmål har också lärt sig av tidigare misstag och optimerat användningen av QR-koder för att skapa en engagerande upplevelse för besökarna. Man har lärt sig att alltid informera besökaren om vart koden leder och ser till att målsidan är optimerad för mobilen.
Idag används QR-koder på museer och besöksmål för mycket mer än bara att tillhandahålla information. De används för att skapa interaktiva upplevelser, guidade turer, och även för att underlätta biljettköp och donationer. Genom att integrera QR-koder i sin digitala strategi har museer och besöksmål hittat ett kraftfullt verktyg för att engagera besökare och göra konsten och historien mer tillgänglig.
På OnSpotStory ser vi en ökad efterfrågan på vår modul Deep Links som gör det möjligt att skapa qr-koder som går direkt in till specifika platser i en app. Om besökaren inte har appen installerad kommer hen till en sida som informerar om det och skickar vidare till App store/Google play. I statistiken för de appar som har modulen installerad ser vi också att många användaren kommer till apppen just via qr-koderna.
Vägen till framgång för qr-koderna har, likt många andra digitala produkter och fenomen, inte varit spikrak och enkel. Men vi tror verkligen att qr-koden är här för att stanna. Den har blivit en naturlig del av mångas vardag och vi är nu vana vid att skanna och få veta mer om allt från konst på museer till innehåll i mat.
